Jag gick på intervjun och det är jag väldigt glad för. Det är lite roligt, för jag har märkt att jag kan skärpa till mig när det verkligen gäller, som nu när jag var helt febrig och svettig lyckades jag ändå vara väldigt fokuserad under hela intervjun och det enda som märktes av min förkylning var lite hosta och snörvlingar. Chefen verkar vara trevlig, engagerande och ha en väldigt positiv syn på saker och ting, jag blev glad av att prata med henne. Känner mig inspirerad och redo att ge 110% på måndag! Just ja, jag sa aldrig det, jag ska provjobba hos dem på måndag! Jag fick komma dit tidigare och sminka mig med deras produkter om jag ville, för kunder brukade fråga vad expediterna själva använder och då är det ju, som ni förstår, smart att kunna säga att man använder företagets egna produkter. Man ska verkligen vara ett ansikte utåt, bokstavligen!

Åh, jag vill vara bra på att sminka mig! Jag vill veta allt om ögonskuggor, primers och foundations och vad för hudkräm man ska använda när man är en torris och så vidare in i oändlighetens virrvarr! Förhoppningsvis kan jag lära mig ett och annat på måndag. det ska bli jätteroligt, jag ser verkligen fram emot det! Det verkar vara himlans trevliga tjejer som jobbar där, så det ska nog gå bra. Ska plugga företags- och produktinformation i helgen så att jag inte står clueless på måndag morgon.


Jag inser verkligen att jag måste hitta passionen för livet inuti mig. Jag vet att den finns där, för den tittar minsann ut ibland! Oftast när jag är på väg. Jag älskar att åka buss, ENSAM. Det är bara jag och min musik som räknas och jag behöver inte bry mig om att någon kanske skulle tycka att jag är löjlig som rör huvudet i takt med musiken, samtidigt som jag ljudlöst men taktfast slår händerna mot låren. Åh, vad glad jag är då. När ingen vet vem jag är och jag kan ge dem ett första intryck av mig, jag kan få dem att tro att jag är den jag egentligen önskar att jag vore?