Jag saknar snön som fanns när vi var små... Den som tyngde ner granarna på baksidan av huset och som man var tvungen att pulsa igenom eftersom det räckte upp till låren på en. Snön som pappa var tvungen att gå ut och skotta bort två gånger om dagen för att den inte skulle stänga oss inne. Snön man kunde bygga snögrottor av. Snön man faktiskt hann göra både snöänglar- och gubbar av innan den smälte bort. Snöhögarna som jag och Pontus låtsades var tänder som vi lekte Karius och Baktus på. Åh, snön som varade hela vintern.